Idag när vi såg beck filmen så tänkte jag till. Hur jävla bra är egentligen inte Beck och Wallander filmerna? Alltså allihopa är ju speciella och har egentligen inte en handling man behöver följa från film till film. Utan bara en spännande och ibland förutsägbar handling som riktigt ibland får tankarna på spår. Man kan som följa med och kanske komma med egna tanka om vem mördaren kan vara.
Personligen har jag ett litet starkare hjärta för Wallander men det är absolut inget fel på Beck. Men Wallander föll verkligen i min smak. Synd är ju bara att Johanna Sällström som spelar Linda Wallander olyckligtvis tog livet av sig. Synd, för jag tyckte verkligen om henne som Linda. Och just Ola Rapace gör ju sin stora del också. Fantastiskt må jag säga.

Och fan vad jag känner mig stolt över mig själv. Jag mår ganska så rejält bra just nu. Det mesta känns faktiskt himla bra. Förutom skola, men det är väll ingen som tycker om den. Men annars så känns allt ljust och fint.
Mycket tack till mina lyktstolpar.
"Vänner är som lyktstolpar, dom gör inte vägen kortare. Men dom gör den lättare att gå."