Jag hatar när jag känner mig såhär. Aldelens ensam och övergiven. Alla bara kollar snett och hatar mig. Alla har någonting emot mig. Alla tycker jag är ful och allting blir bara värre. Och jag vet inte vad man gör. Hur får man bort den känslan? För den har funnits här i dagar nu och den vägrar verkligen försvinna. Känner mig instängd. Det känns som om att jag står i ett rum som bara blir mindre och mindre. Alla kollar argare.

Jag blev förmycket idag (igen). Så jag gick hem efter musiken. Jag sa att jag var trött och gick och la mig. För jag orkade inte med att vara opepp runt alla andra. Och säkert förstöra deras dag ännu mer än vad min redan var förstörd. Men det var skönt att vara hemma och bara sitta och lyssna på gammal deppig musik och tänka. Bara sitta här och lyssna på Håkan Hellström och sjunga med i alla texter och verkligen känna varenda takt flöda genom kroppen. Han har verkligen gjort min dag idag.


Jag hatar verkligen 2008.