Jävla ångest gymnasium.
Jag tror inte jag har valt rätt linje eller nått. Jag tror inte jag vill bli fotograf, jounarlist, radiomänniska eller grafsak. Idag var syon in och pratade om våra individuella val och valbara kurser och annat babbel jag inte fattade ett smack av. Ja, om du väljer det här får du det där men missar det där och tar vara på det. Jag satt där som klassens största frågetecken och fattade inte ett skit. Och resten av klassen såg ut att veta exakt vad dom ville bli och ska välja. Grattis till er, ni har verkligen tagit ett stort kliv i livet. Ja, så nu är det väll några veckor kvar tills vi ska göra våra små val om kurser inriktingar och massa annat tjaffs.  Vad fam ska jag välja för inriktigt? Ljud låter kul, foto var ganska tråkigt, graf är inte min grej och texten kan redan nu räkna ut mig. Jag skriver artiklar som en hamster med skrivkramp. Allt låter som en lite snuttig berättelse ingen bryr sig om. Och imorn är sista dagen med text iallafall, sånna dära ångestladdade dagar när jag egentligen bara vill springa iväg och sätta mig under ett bord och gråta. Jag hatar att ha press på mig. Och nu har jag så jävla mycket press och stress.
Vad fan vill JAG bli när jag blir stor?

Hoppa av - osäkerhet.
Stanna kvar - osäkerhet.

Jag saknar mattias jätte mycket :(