"Jag böjar bli orolig för dig nu Rebecca."
Vadå orolig? Vad fan gör jag så att alla ska gå omkring och oroa sig hela tiden. Jag hatar när folk oroar sig. Speciellt på det där sättet som om att dom inte litar på mig. Och jag hatar när folk ska bry sig. När folk ska lägga sig i hur jag mår och hur jag känner mig, om vad jag heter på msn eller vad jag skriver här. Jag skriver inget för att jag vill ha uppmärksamhet utan jag skriver för att få skriva av mig lite och inte springa omkring och bära på allt helatiden. För det är inte heller bra. Jag kanske skriver för mycket, jag kanske skriver så ingående att alla förstår vem eller exakt vad allt handlar om men ibland orkar jag inte bry mig. Då får ni väll tro vad ni vill. Exakt vad ni vill.

Och vet du en sak? Jag har all jävla rätt i världen att hata dig. Och det gör jag, jag hatar hela dig och alla dina meningslösa försök och alla dina meningslösa ord och lögner. Jag var för snäll mot dig, det var jag verkligen. Jag skulle inte lekt så förstående när jag egentligen inte var det alls. Jag skulle inte ha tröstat dig när jag helst bara ville slå sönder ditt huvud för att du tänker som du gör.  Jag tycker du ska ge upp nu. För ingen orkar lyssna på dig längre. Du och dina åsikter är ingenting värda. Och för än en gång, du kan inte sakna nått du aldrig haft.

Ja, i helgen är det ju iallafall LK. Och det ska faktiskt bli riktigt roligt :)